Lyssna

Bättre, snabbare och säkrare bedömningar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Bättre överblick

Alla patienter i Sverige har rätt till en jämlik vård på lika villkor. För att utveckla hälso- och sjukvården måste forskning och utveckling gå hand i hand med det kliniska arbetet, säger Kent Nilsson som är professor vid Uppsala Universitet och arbetar på Centrum för klinisk forskning vid Västmanlands sjukhus i Västerås. Inom barn- och ungdoms-psykiatrin fanns stora utmaningar.

– Personalen jobbar jättehårt. Alla vill göra ett bra jobb och man tar hand om det som fanns direkt framför sig, men man kunde inte följa upp vården då. Man hade ingen överblick över verksamheten. Man visste bara hur många patienter som sökt vård, inte diagnoser eller svårighetsgrad, inte ålder eller kön. När man famlar i blindo, helt utan struktur, så är det svårt att nå sina mål. Om en kille är 10 år och får vänta i två år på att komma in. Ja, då har ju hela mellanstadiet passerat. Skulle någon med allvarliga knäskador och svårigheter att gå vänta i månader eller år på en undersökning och sedan ett till tre år på att få en gipsning? Det låter absurt, men är inte ovanligt inom psykiatrin. Det är katastrof och helt oacceptabelt.

Man i blå kostym vid medicinsk utrustning

Mer tid till patienten

Ett av flera sätt att effektivisera vården är att standardisera kunskapsinhämtningen samt att digitalisera den, menar Kent Nilsson. Då blir det mer tid till att göra någonting åt patientens problem.

– Vi tillämpade redan den standardiserade metoden baserat på fritt tillgängliga frågeformulär, men behövde ett effektivt digitalt verktyg för att möta behovet av enhetlig och strukturerad bedömning vid nybesök på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar med möjlighet till effektiv uppföljning och utvärdering. Dessutom fanns det också ett stort behov av en digital plattform som skulle funka i olika typer av kliniska verksamheter, från lekterapi till cancerkirurgi, där vi ville att en vardagsklinik och forskning skulle gå hand i hand. Jag ville ha ett verktyg som kunde användas av personal med helt vanlig datorvana. En plattform som inte krävde programmerare för att enkelt att göra förändringar i realtid när nya behov uppstod. Av en tillfällighet fick jag höra talas om Entergate. Vårt samarbete påbörjades 2010 och resulterade i produkten Entermedic, som blev just så kraftfull, säker och enkel som vi önskade. EPIQ är ett fritt tillgängligt psykiatriskt frågebatteri som ställts samman och utvärderats av BUP Västmanland och Centrum för klinisk forskning i Västerås, som fick sin digitala kraft utifrån Entermedic. 

Vi vill att så många som möjligt, både vårdgivare och patienter skall kunna dra nytta av vårt forsknings- och utvecklingsarbete. Därför hoppas vi på stor spridning av arbetssättet med EPIQ och dess möjligheter till en effektivt triagering, och uppföljning i en modern digital miljö. Vi delar gärna med oss av våra kliniska- och vetenskapliga erfarenheter till dem som överväger att tillämpa EPIQ-metoden. Vi utvecklar ständigt arbetssättet med EPIQ och kommer inom kort att använda metoden även inom vuxenpsykiatrin, inom geriatriken och i första linjens närsjukvård, samt tillsammans med våra kommunala samverkanspartner.  Entergate har fått tillåtelse att förmedla EPIQ frågebatteriet till intresserade verksamheter, som tillämpas i verktyget EnterMedic.

Kötiderna minskade

Entermedic används av hela barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland idag, med mycket bra resultat.

– Kötiderna har försvunnit och för första gången kan vi leva upp till vårdgarantins tre månader. Vi har fått ett bra sorteringsinstrument för prioritering. Det innebär ett förbättrat patientflöde, det vill säga att barn och ungdomar hamnar på rätt vårdställe direkt. Nu har vi tillgång till tydligare symptombild, vilket ger bättre diagnostisering och ett bra underlag för den fortsatta bedömningen. Och vårdtagaren upplever att de får ett professionellt mottagande.

Digitaliserade formulär

Datorer ställer frågor, strukturerar och sammanställer snabbare och bättre än människan, menar Kent. Nu har mottagningarna i Köping, Fagersta, Västerås och Sala ett kraftfullt verktyg där digitaliserade formulär frigör tid och säkerställer att alla frågor ställs.

– Det finns många sociala tabun, men frågorna måste ändå ställas eftersom de är viktiga. Innan vi började med Entermedic hade vi exempelvis inte en enda ungdom i Västmanland som drack alkohol. Kanske för att frågan inte ställdes alls, eller för att den ställdes till föräldrarna. Nu vet vi att det är den 3-4 vanligaste problemområdet som medför risker. Och att det ibland är lättare att få ett ärligt svar om man är en dator.

Automatiserade rapporter
Överst på önskelistan för det nya verktyget fanns enkelhet.

– Ja, för alla inblandade. Enkelt för vårdgivaren som administrerar och för unga vårdtagare och föräldrar som ska fylla i formulären. Med enkel direktkoppling till elektroniska journalsystemet. Lika viktig för oss är rapporteringsdelen, för att skapa struktur och kvalitet i verksamheten. Det ska vara enkelt för enhetschefen att få information på enhetsnivå och för klinikchefen på organisationsnivå. Det där med automatiserade rapporter, det är något de löste väldigt bra på Entergate.

Framtidens instrument inom vården
Digitaliseringen är framtiden för fortsatt utveckling inom vård och omsorg, anser Kent Nilsson. När resurserna är knappa och behovet är stort, så behöver vi tänka till och effektivisera.

– Trycket på barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige ökar. Skulle man klara sig inom ramen för vårdgarantin i första skedet, så är det ändå svårt att få de fördjupande utredningarna och den efterföljande behandlingen i rimlig tid.

 

Vill du kontakta Centrum för klinisk forskning i Västerås för att få reda på hur vi arbetar med digitala formulär inom psykiatri och andra kliniska specialiteter på Entermedics plattform? 

 

Kontakta då:

Forskningssjuksköterska Lotta Nilsson

Centrum för klinisk forskning, Västmanlands sjukhus

721 89 Västerås 

Telefon: 072-1451600

E-post: lotta.nilsson@regionvastmanland.se

 Med en systematiserad uppföljning av behandlingsresultat kan den situationen förändras. System som Entermedic är viktiga i framtidens vård. Varje enhet skapar sitt eget kvalitetsregister. Idag kan de flesta vårdgivare bara ange hur många patienter de behandlat, inte vilket resultat behandlingen har gett. Ser vi till vården i stort, så behövs digitaliseringen i alla led. Vi ska inte flytta människor som inte behöver flyttas, utan låta informationsteknik göra jobbet. Jag tror också på ökad effektivitet, på kondenserad information, där man inte behöver leta efter en pusselbit som finns på sidan 7 och en annan som finns på sidan 37 i journalen. Intelligenta journalsystem skulle spara mycket tid för läkare och borde bli nästa steg i utvecklingen.

Hur ska det gå till och vilka verktyg behövs?
– Den kliniska forskningen sker inte bara på andra sidan Atlanten, utan pågår här varje dag. Vi måste hitta samarbeten mellan vår värld och världen utanför. Ibland träffar man på personer som säger ”Det där går aldrig”, men så möter man också andra som säger ”Inga problem, det fixar vi”. Det handlar om rätt person på rätt plats. Och på Entergate finns det gott om rätt personer. Entergate lyssnar och har en attityd som välkomnar idéer men också en profession som kommer med lösningarna.

Man i vit skjorta och blå kavaj. Med glasögon på huvudet.
Kent Nilsson
Professor vid Uppsala Universitet 
samt Centrum för klinisk forskning, 
Västmanlands sjukhus i Västerås